Om Skandinaviska Läkarbanken
Skandinaviska Läkarbanken
Skandinaviska Läkarbanken är en ideell organisation vars målsättning är att utifrån en kristen livssyn arbeta för att människor i låginkomstländer skall ha tillgång till hälso- och sjukvård.

Målsättning

Att utifrån en kristen livssyn arbeta för att människor i låginkomstländer skall ha tillgång till hälso- och sjukvård anpassad efter sina behov.

Föreningens uppdrag är

Att bedriva hjälpverksamhet i låginkomstländer genom att medicinsk personal – i första hand läkare – ställer sig till förfogande för att oavlönade arbeta där;

Att bedriva informationsverksamhet och bildning om behovet av medicinska insatser och låginkomstländernas situation; samt

Att bedriva insamlingsverksamhet för att täcka kostnader som uppkommer där även administration ingår.

Stadgar

Stadgar för Föreningen Skandinaviska Läkarbanken.

Svenska samarbetspartners

Erikshjälpen
Barnrättsorganisationen som har gett ekonomiskt stöd till Skandinaviska Läkarbankens verksamhet ända sedan starten 1990. Detta stöd fortsätter, men numera delar man också kontor och koordinatorn är anställd genom Erikshjälpen. I några länder gör Skandinaviska Läkarbankens volontärer insatser i Erikshjälpens projekt. Mer info på www.erikshjälpen.se.

Rotary Doctors
Sänder bland annat ut läkare till Kenya på liknade sätt som Skandinaviska Läkarbanken. De båda organisationerna har ett gemensamt register över personer som ställt sig villiga att åka ut som volontärer. Mer info på www.rotarydoctors.se.

Så föddes idén

Initiativtagaren Lars Braws egen berättelse.

”Please, never forget us, sir!”

Det lilla propellerflygplanet hade precis lyft från Arba Minch i Etiopien. Piloten Eric von Rosen, yrkesverksam flygkapten på SAS, styrde mot den branta bergskammen, som vi skulle över. Den kraftiga vinden, som blåste över bergskammen orsakade ett så kraftigt nedåtsvep att flygplanets stigförmåga inte räckte till, utan det sjönk ovillkorligt mot marken och till slut havererade och slog runt. Eric hängde upp och ned i säkerhetsbältet svårt skadad. Jag hade skadat ryggen, men var för övrigt oskadd, men rejält omtumlad. Jag tog mig ut ur planet, som luktade flygbränsle. Rädslan för en explosionsartad brand skrämde mig. Jag spände loss Eric, som var medvetslös, och drog med mig honom till ett litet vattendrag som flöt strax nedanför oss. Kallt vatten hällde jag över honom och så småningom vaknade han upp och undrade var vi var. Det undrade jag också. När vi tittade upp, stod en grupp spjutbeväpnade män runt omkring oss.

Krigarna tog oss med till sin by. Vi fick bästa möjliga traditionella vård, men Eric behövde kvalificerad vård. Hur skulle vi få kontakt med sjukhus och våra anhöriga? I byn fanns två unga studenter. De var där för att lära byborna hur man blir en trogen, kunnig medborgare i det oroliga Etiopien, där kejsaren störtats. De behärskade engelska och vi kunde göra oss förstådda. De antog uppdraget att springa i nattens mörker till Arba Minch och därifrån ta kontakt med Erics pappa, Carl Gustav von Rosen som befann sig i Addis Abeba, med sitt hjälpflygplan.

Carl Gustav förstod att det inte gick att landa med ett vanligt flygplan ute i ödemarken, för att kunna bistå oss skadade. Han visste att missionsorganisationen Heli Mission fanns i landet med en helikopter. Men helikoptern var ute på uppdrag. Carl Gustav gick då upp med sitt flygplan och letade reda på helikoptern. Men där gick inte heller att landa.  Han hittade då en tom Coca Cola-burk i flygplanet. Han skrev ett meddelande att han behövde hjälp att evakuera två skadade och angav deras position på en papperslapp, som han placerade i Coca Cola-burken. Sedan gick han ner på låg höjd över byn där helikoptern stod och kastade ut burken nära människor på marken. Helikopterpiloten flög sedan till byn där Eric och jag befann oss. Vi lyftes in i helikoptern och precis innan dörrarna stängdes, rusar en liten pojke fram och säger: Please, never forget us, sir!”

De här orden från en liten, fattig och hungrig pojke blev starten för ett livslångt engagemang för människor i nöd hos Lars Braw. Han hade sedan 1959 lagt stor del av sitt liv på att följa hjälporganisationer i deras arbete. Han hade bland annat följt Carl Gustav von Rosen på hans matbombningar i Etiopien. Lars funderade på att omskola sig till läkare, men fann att han var i äldsta laget. Han tänkte ut olika strategier, för att kunna hjälpa till i sin profession som journalist.

Han insåg snabbt behovet av läkare i låginkomstländerna. Frågorna hopade sig. Hur skulle ekonomien gå ihop? Vilka skulle kunna göra en insats för minsta möjliga kostnad? Vem hade bästa kunskap och mest erfarenhet?

Plötsligt föds en briljant idé. Högsta kompetens till ringa kostnad skulle kunna rekryteras bland nypensionerade läkare. De behöver ingen lön, de har ju pension. Kostnaden skulle bli för resa, visum, uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Tjänstgöringstid borde vara 6–8 veckor.

Lars var engagerad i Rotary och dit vände han sig. Året var 1989. Han fick genast ett positivt gensvar och de första läkarna sändes iväg. Det är också nu som namnet Läkarbank uppstår. Devisen blev: If you put some money into the bank, you will get a doctor out.

1990, efter ett år ungefär, fann Lars att pengarna inte räckte. Han vände sig därför till Erikshjälpen med förfrågan om att överta Läkarbanken. Ett sammanträde med Lars Braw, Erikshjälpens direktor Roland Nelson, chefen för Erikshjälpens U-landsdepå Göran Ivarsson och Erikshjälpens ordförande P-O Klint arrangerades. Erikshjälpens representanter avböjde att överta Rotary´s Läkarbank. Man gav i stället erbjudandet att starta en, med Rotary´s Läkarbank, parallell Läkarbank.

Skandinaviska Läkarbanken (SLB) blev namnet på den ideella stiftelse som så småningom omvandlats till en ideell förening. Instiftare var Lars Braw, Roland Nelson och Göran Ivarsson.

Lars Braw var mycket tydlig med att poängtera Skandinaviska Läkarbankens kristna värdegrund. Detta har medfört att de flesta uppdragen genomförs på missionssjukhus.

Under alla år har Skandinaviska Läkarbanken arbetat tillsammans med Rotary´s Läkarbank och i samverkan med Erikshjälpen.

Skandinaviska Läkarbanken sänder årligen mer än 50 personer med medicinsk utbildning, i första hand läkare, till låginkomstländer. Från början engagerades enbart pensionerade läkare, men utvecklingen har gjort att i dagsläget är mer än 70% av utsänd personal yrkesverksamma i Skandinavien.

1994 promoverades Lars Braw till medicine hedersdoktor vid Lunds universitet, för sin briljanta idé om Läkarbankerna.

Berättat för och nedtecknat av Lennart Sjöholm, dåvarande ordförande i Skandinaviska Läkarbanken.

Information och presentation av Skandinaviska Läkarbanken

Presentation

Presentations-material för att berätta om Skandinaviska Läkarbankens verksamhet

Års-redovisning

Skandinaviska Läkarbankens årsredovisning 2019.

A5-broschyr att dela ut

Ska du ha en samling och vill dela ut ett infoblad om Skandinaviska Läkarbanken? Ladda ner här och skriv ut.

Policy för samarbete

Skandinaviska Läkarbankens policy för samarbeten med organisationer.

GDPR-policy

Allmän integritetspolicy för Skandinaviska Läkarbanken

GDPR för volontärer

Integritetspolicy för volontärer inom Skandinaviska Läkarbanken.